#träningslust #moveoo

Moveoos instruktörsutbildning i lund.

Slidemagda.jpg

Efter att Jose Nunez medverkat på eventet i Gerdahallen framkom önskemål om en Moveooutbildning i Lund. Moveoo hör bön!

Den 10-11 juni kan du som vill leda Moveoo utbilda dig på Gerdahhallen. Som utbildad ledare får du ta del av våra 5 olika koncept utan kostnad.

Här kan du boka dig!

Har du frågor hör du enkelt av dig till magdalena(at)moveoo.se

I Moveoo får du våga!

När jag sitter och reflekterar över intrycken från helgens inspirationsarbete som gjordes med personliga tränare, gruppledare och terapeuter är det lätt att bli glad. Kan bara skriva under på att glädje är smittsamt och det stimulerar vårt dopaminpåslag. Känner mig nöjd och tillfreds över att få plantera små frön i duktiga ledare. Ser med spänning fram emot när ledarna ska ut och praktisera sina nya tankar och insikter kring Moveoo. Framför mig har jag mail från två av helgens deltagare som är ganska typisk efter event. "jag har glömt bort hur roligt det är att träna" "det här är träning som känns bra". Och jag tycker att liknande kommentarer är talande för vad vi som leder lyckas skapa med Moveoo.

När ledaren tillåts vara nyfiken och varierad öppnar det upp för deltagaren att utmanas på ett tillåtande sätt. En sann Moveooledare förstår att det viktigaste inte är ledarkunskapen på ett anatomiskt plan, det är förmågan att få människor att utvecklas på ett utmanande och lustfyllt sätt. Alltså på ett naturligt och lekfullt sätt;-)

Veckans träningstips får bli likt många andra tips från mig: våga utmana dig som ledare och aktiv.

Lyft rätt?

Idag var jag på gymmet för att belasta och utmana mina ben och de muskler som hjälper dem att öka prestationen. Jag hittade en av fyra benställningar ledig och jag gjorde mig redo. När jag greppade stången kände jag att något var annorlunda. Stången var lite tjockare och den var inte ledad på det sätt som Eleikos fantastiska stänger är. Men jag försöker leva som jag lär så istället för att gå igenom hela gymmet efter en Eleikostång tog jag den främmande stången som en ny utmaning. Jag märkte snabbt att jag inte orkade lyfta lika mycket som vanligt, men trött blev jag. Fram kommer en gubbe, säkert i min ålder, med collegetröja utan armar. Med raspig röst sa han att jag borde byta stång. När jag med len stämma frågade varför förklarade han: då orkar du lyfta tyngre.

Jag tackade för tipset och fortsatte med samma stång. Men tankarna kring det gubben ( i min ålder) sa fortsatte i mitt huvud. Är det inte rätt typiskt för hur människan tänker. Varför ska strävan vara att lyfta tyngst? Jag blev ju trött ändå. Jag tycker att detta visar på hur vi tar träningen från tävlingen in i motionen. Jag ville utmana min ben och de muskler som hör dem till och jag lyckades. Gubben ville att jag skulle lyfta mer vikt som om jag tävlade mot någon.

Jag tror att det är med gubbens tänkt som många skadar sig. När vi till varje pris strävar efter den enklaste vägen att prestera i träningens enformiga värld blir belastningen för mycket för musklerna däromkring… pang, och skadan är där.

Jag tror att vi går en rikare träningsvärld tillmötes om vi ser till den naturliga och oregelbundna belastning som funnits omkring oss i 100 000-tals år. Där har vi burit snett, vinglat och provat oss fram med en strävan, inte tekniska krav. Vi hade inga ambitioner att lyfta max eller tyngst, det hade bara skadat oss. Däremot bar vi ofta och ibland även tyngre. Så du ska inte vara rädd för att variera dina rörelser bortom de du ser dagligen i tidningar och instagramklipp. Börja med lätta vikter och prova dig fram tills att det blir jobbigt. Det här är ett sätt att träna som kräver egenansvar, att känna efter och att tänka själv. Läskigt tycker vissa, enormt kul tycker andra. Vad tycker du?

Självhjälp som gör skillnad!

Moveoo Flex

Moveoo Flex

Förra veckan blev jag uppringd av en vän som jag träffar alltför sällan. Hen har haft det jobbigt. Hela familjen har haft det jobbigt. Det är en fin familj som man önskar allt väl. Men nu ser saker ljusare ut. Alla samtal, sömnlösa nätter och timmar med grubbel och tårar börjar förvandlas till en livserfarenhet.

Hen är klok och socialt utåtriktad till sin natur. När hon nästan ursäktade sig för att hon gav råd till en annan vän som har det kämpigt påpekade jag att det är den bästa hjälpen till självhjälp. Att hjälpa andra har alltid vart en bra lösning för att skapa band, relationer och starka grupper. Och då menar jag inte hjälp i form av en tjänst som ska återgäldas. Jag menar den rena och spontana hjälpen där man inte väntar sig något i retur. Min vän fick känna av att det kändes bra att hjälpa. Den hen hjälpte gav tillbaka tacksamhet. Tillsammans gav de varandra bra energi.

 

Här tror jag att vi har massor att lära och även ta in i träningen. Kan vi knäcka hur vi ska få bort hörlurarna från öronen och få telefonerna att stanna kvar i omklädningsrummet har vi skapat bättre förutsättningar. Kan vi sedan stänga av TV apparaterna som sitter på maskiner, väggar och i tak är vi framme där människor börjar att titta på annat. Som på varandra. Och för att inte bli som stirrande fån blir nästa steg att börja prata med varandra… När vi kommer så här långt sker resten av sig själv. Då börjar vi skapa intresse för varandra som människor, inte som någon som tar min plats på passet eller i min gymmaskin.  Då kan man be om hjälp, och man får hjälp. Och vem vet, när du pratar med någon du nyss inte kändeöppnas nya dörrar. Kanske ett nytt drömjobb, en livspartner, eller en träningskompis finns närmare än du tror. Så om januari handla om att komma igång kan februari handa om att skapa kontakter som gör att träningen blir roligare och avbrotten blir färre… resten kan du se som en bonus i livet.

Finns rasismen kvar?

Två resultat av invandringen på 60-talet...

Två resultat av invandringen på 60-talet...

Uppsnappat på Götgatan- "och han var från Libanon O C H Sverige Demokrat, hur mycket rasism finns det då." Jag vet inte riktigt vad han menade men det fick mig att fundera på det här med rasism. För mig är det ett luddigt begrepp. Jag minns vad rasism ansågs vara under de 10 år som jag jobbade som dörrvakt i city. Och det var svårt att förstå redan då. Alla mörka människor är ju inte "på fel sida". Men vilka som är på rätt sida och vilka som halkar över på fel har jag aldrig förstått. Är jag som halvspanjor rätt eller fel, är min livskärlek fel då det flyter grekiskt blod i hennes ådror?

Kanske är rasismen ett gammalt begrepp med nytt innehåll. Ofta hör jag ordet rasism när "man" vill stoppa människor som flyr för att rädda sina liv. De som anklagas för rasism vill stänga dem ute med hot, järnstänger och höga murar. Varför kan man ju undra. Ser man historiskt har vi stött bort varandra förr. När mat och andra livsviktiga förutsättningar blev sämre växte hornen på oss och vi blev aggressiva och ville rädda det som räddas gick. Men inte tusan hotar dagens flyktingar oss till livet? Många av oss får ju knappt sett dem, vi läser mest om dem i tidningarna. Ändå finns det så många rasister där det knappt finns några flyktingar. Jo, jag vet, det finns kanske en flyktinganläggning med 50 livrädda människor… men kom igen. Det måste vara något annat som triggar Europa och USA att stöta bort medmänniskor som kommer från samma planet. Är vi kanske i en ny epok där nya regler och gränser skapas. Tänk om vår intelligens inte räcker för att stoppa en världsrevolution där allt tvingas börja om på ett nytt sätt?

 

Jag lever i tron att vi kan använda träningen till något mycket viktigare än att minska kroppsfett, stärka armar och bättra puls. Kan vi leda och träna på ett mer tillåtande och nyfiket sätt går vi på en ny väg. Kan vi också hjälpas åt att flytta fokus från prestation till samverkan och glädje har vi faktiskt adderat sådant som skapar relationer och bygger starka samhällen. Men vi måste blir fler som hjälps åt att lyfta fram glädje och samverkan i träningen. Kan vi inte hjälpas åt så händer ingenting av värde. Därför vädjar jag till alla er som älskar träning att bjuda in människor omkring er till gruppträning där man kan träna och ha kul tillsammans. Finns det ingen sådan träning tillgänglig på ditt gym kan du som medlem önska dig det, kanske starta en intressegrupp som tillsammans ser till att det kommer sådana pass. Finns det ändå inga möjligheter kanske du kan bli ledaren som gör skillnad och bjuder in människor omkring dig till en träning där ni hjälps åt att göra det jobbigt samtidigt som det är kul. För svett, skratt och att göra saker gemensamt har alltid skapat starka band bland människor.